Engelska Guardian rapporterar att 95% av britter mellan 18-24 har kopierat musik illegalt. Siffran är oerhört hög men har dopats av att de även inkluderar kopiering från radio (är inte det lagligt i Sverige?).
Oavsett siffra så är skivindustrins problem att dessa ungdomar inte ser något värde i den musik de lyssnar på. De har aldrig betalat för musik och att ändra det beteendet är nog omöjligt så länge internet existerar. Uppsidan finns i konsertbesöken och det gynnar både indie- och mer etablerade musiker.
Ett lysande exempel på detta är The Cure som jag såg på ett halvfullt Hovet för cirka tio år sedan, och som i år återvände till ett knökfullt Hovet. Robert Smith med mannar har sedan det förra sverigebesöket inte släppt en låt som slagit, men ändå var tusentals twentysomethings på plats år 2008 - och de kunde alla texter.
Ett annat exempel är relativt obskyre Rufus Wainright (hans senaste släpp var en samling Judy Garland-covers) som sålde slut sitt senaste stockholmsbesök på nolltid, något jag betvivlar hade skett utan den massiva marknadsföringskanalen som heter BitTorrent.
Chefen för British Music Rights, Feargal Sharkley, verkar tro att på något sätt kommer det nog ändå att lösa sig.
Ultimately it has to get better ... At some point musicians and songwriters have to make enough money out of it otherwise they stop doing it.
Tror ni på det? Då måste ju musikindustrin förändra sig, och det verkar ju osannolikt.
Andra bloggar om: p2p, nedladdning
